Jag saknar ord!

Detta var matchen allt skulle vända - Elfsborg skulle göra ett sedvanligt bottennapp då de som allra mest behövde en seger för att inte bli kvar på perrongen då serertåget avgått. Detta var matchen då Malmö FF skulle bryta sin förbannelse på konsgräs. Detta var dagen då Malmö FF skulle förstöra vår fest på arenan. Detta var dagen som inte blev som jag trott. Men nu äntligen har jag insett något jag aldrig innan vågat drömma om.

Årets Elfsborg är inget pannbandsgäng som nöjer sig med att spela lika mot topplagen. Elfsborg vill bevisa för fotbollssverige att vi på allvar vill slåss om medaljerna redan i år. Och äntligen verkar allt slit ge resultat. Backlinjen är säkrarheten själv, mittfältet regerar mot vilket Allsvenskt motstånd som helst, och på topp gör Matte ett oerhört bra jobb i det tysta. För att inte tala om Wiland, som i och för sig hade en mindre lyckad dag på jobbet igår, men som generellt sett har blivit en stabilare målvakt detta året, vilket är nödvändigt för fortsatta trepoängare mot toppkonkurrenter. Pannbanden blev kvar i Ryavallens omklädninhsrum. Jag saknar ord.

Jag tänker inte recensera matchen, det fixar journalisterna 100 gånger bättre än mig, men däremot vill jag skriva om lite andra saker kring matchen. Elfsborg har hämtat upp underläge två gånger och leder med 3-2. Matchuret står på dryga 70 minuter och Stefan Ishizaki, som var lysande igår, fixar straff. I sedvanlig ordning rotar jag fram min mobil, sätter igång kameran och riktar den mot Guliganerna. Mål nu, och Guliganerna skulle visa en oerhörd gädje från läktarplats. Det är nämligen dessa videoklipp jag brukar kolla på då livets känns tungt och då den Allsvenska abstinensen som mest gör sig påmind, framförallt mörka och kalla vinterkvällar. Detta är för mig den största glädjen man kan uppleva. Ja, nästan i alla fall. Holmén kliver fram till straffpunkten, tar små korta steg fram till bollen, och skjuter. Skottet gick i Jonas Sandqvists vänsterstolpe. Typsikt. Och, fråga mig inte varför jag kan namnet på Malmö FF:s målvakt.

Men, 4-2-målet kom tillslut. Då jag såg Samuel Holméns skott gå i mål blev jag alldeles stum. Tänk dig att du helt oväntat fått beskedet att din syster/bror har omkommit i en bilolycka (hemsk tanke, jag vet). Eller tänk dig att du köper en trisslot och har skrapat fram tre stycken likadana belopp - tre stycken 1 000 000. I ett sådant läga misstänker jag att du hade blivit stum, helt frånvarande och kännt en konstig smak i munnen. Precis så kände jag mig då Samuel Holmén gjorde 4-2-målet. Jag skrek inte ens då det rasslade i nätmaskerna. Jag saknade ord.

• • •

En Malmösupportrer skrev till mig på MSN nyss, och han var minst sagt avundsjuk på vårt underbare spel igår. Läs och njut:

m a c k a n säger:
Årets roligaste tabbe stavas A N D E R S S V E N S S O N

Linda - Kärleken stavas E l f s b o r g säger:
Jag trodde han stavades M a l m ö s e l v a

m a c k a n säger:
Han stavades?

Linda - Kärleken stavas E l f s b o r g säger:
Ja, Malmö som lag

Linda - Kärleken stavas E l f s b o r g säger:
Vi vann med 4-2, inse det istället för gå å drömma om Anders Svensson

m a c k a n säger:

jag ska inte bete mig som en dålig förlorare men vem fan är Anders Svensson?

Därefter blockade denne "Mackan" mig, härliga Malmö FF!

Väj ä Malmöe, Malmöe iff iff.