Lite tankar om matchen

Efter en komfortabel seger på Hisingen kan jag inte låta bli att föra tankarna till avslutningsmatchen mot Djurgården den 5 november. 7 matcher kvar. Tänk om sista matchen gäller guld. Tänk om Elfsborg har guldet i en liten ask inför sista omgången, och är tvingade att vinna för att spela hem guldet. Tänk om Elfsborg vinner den matchen.

Jag såg matchen live igår, tillsammans med min mor. Hon har förresten blivit allt mer gulsvart med åren, mycket tack vare Elfsborgs framgångar och mitt eget engagemang för klubben. Vi åkte hemifrån vid fyratiden, eftersom mamma var lite rädd att vi skulle köra fel i Göteborg, och inte helt oväntat körde vi fel - flera gånger! Det kan tyckas lätt att åka genom Tingstadstunneln, men ändå lyckades vi köra i fel körfält så vi missade tunneln. Vi kom till Kortedala, och senare ut på Alingsåsmotet. Klockan tickade och mamma blev allt mer irriterad och nervös. Hur som helst, efter cirka 45 minuter körning i Göteborg kom vi äntligen fram till den något anrika arenan Rambergsvallen. Det tycktes bara vara Elfsborgare på sittplats, vilket jag också fick bekräftat då Elfsborgs spelartrupp presenterades. Jag har sällan skådat så få hemmasupportrar på sittplats, som jag gjorde igår. Enda gången jag egentligen höre dem var då Williams gjorde mål - uppskattningsvis var det 2-300 Getingar på sittplats som applåderade då Häcken kvitterade.

Spelmässigt var gårdagens match den sämsta av de fyra senaste, men resultatmässigt den bästa. Fotbollens A-Ö är inte att skapa många chanser, utan att ta tillvara på de chanser som ges. I gårdagens match skapades fem heta chanser, varav fyra mål! Fyra snygga mål dessutom. Och att det var Matte som gjorde två av målen kändes extra skönt, både för honom själv, laget - och mig. Matte är en spelare jag tycker har fått oförtjänt mycket kritik efter allt slit han lägger ner match efter match. Till matchen mot Örgryte vill jag se en förändring, nämligen att Griffit spelar från start på Daniel Alexanderssons bekostnad. Alexandersson har missat för många chanser de senaste matcherna och verkar lite sliten, därför tror jag att en match vila för honom skulle vara lägligt. Léandre Griffit, min nye favorit sedan februari, har verkligen gjort sig förtjänt till en plats i elvan efter de fina inhoppen på sistone, inte minst gårdagens. Klacksparken till Martin Andersson i slutminuterna, som för övrigt ledda till Häckens självmål, var bland det finaste jag sett i år.

Efter matchen lyckades jag tränga mig fram bland alla autografjagande småbarn för att höra eftersnacket med Mathias Svensson, Joakim Sjöhage och deras bekanta. "Du kan ju göra mål" sa en till Matte, och som svar fick denne bara ett stort leende från Mathias, ett riktigt Matte-leende. Ganska talande. Jämte Matte och Sjöhage stod även Häckens målvakt, Christoffer Källqvist, han verkade oerhört uppgiven då han skrev autografer, efter fyra insläppta mål. Han skakade uppgivet på huvudet och ur honom kunde man tyda en stor frustration. Det är nog inte Häckens år i år, och jag tror det enda rätta vore att börja om från början, i Superettan. För Vissa lag verkar ju det receptet ha gett effekt. Och ja, det är jag som har tagit bilden :)